Höstterminen har börjat. Jag blickar ibland fram några år mot dagen då min lille son skall knatta i väg till sin första skoldag. Något som borde vara spännande och lustfyllt känns istället lite skrämmande och vemodigt. Jag såg på min inläggshistorik att mitt intresse för politik är drygt ett år, samma ålder som min grabb. Under tiden har jag läst massor av blogginlägg och tagit del av åtskilliga diskussioner, försummat en hel del, men lärt mig väldigt mycket. Jag har format en ideologisk identitet – en världsbild som är totalt främmande för det svenska skolväsendet. En sak har jag definitivt kommit fram till; vem fan vill sätta sitt barn i den svenska skolan??
I analyser över svenskens allt sämre studieresultat växer det sakta fram kunskap om kulturens innebörd och dess direkta inverkan på studieresultat. Det verkar som att en stark kultur främjar elevernas vilja att överhuvudtaget lära sig något, en ganska intressant och, som vi ska se, rimlig slutsats. Det är nämligen så att i det kulturlösa samhället saknar unga individer kopplingar till sina förfäder såväl som till sin historia och sina landsmän. Viljan att lära sig växer ur kunskap om sitt samhälle och känslan av att bära vidare något som gångna generationer har skapat och lämnat till nuvarande generation att förvalta. Att utbilda sig blir därmed mer än ett individuellt mål, nämligen en del av ett socialt sammanhang; vi utbildar oss inte blott för egen vinning utan för att kunna fylla en produktiv funktion i samhället och bidra med vårt kunnande för att själva i sinom tid ge våra barn en trygg framtid. Spännande!
Kulturens enorma vikt i samhället går nog inte att överdriva men kommer kunskapen om dess inverkan i klassrummen att omsättas i praktien? Knappast, mångkultur står på dagordningen. Men det är ett mycket intressant forskningsområde som jag tror bär stor potential.
Tror att det var dig jag läste kommentar av idag på bloggen Tradition och Fason om SD, etnicitet, mångkultur, etc och hittade hit när jag undrade vad Et Vis Vitae betyder.
Skolan, utbildning, tradition och vårt kultur och nation som vi ärvde av våra förfäder är intressant.
Såg på SVT Lars Ohly bekänna att det var ett steg till baka att betyg skulle sättas i sjuan och inte i åttan som VP helst ville.
När jag växte upp fick vi betyg från och med årskurs ett, både höst och vår. Det var inget problem för någon, utan helt normalt.
Att vuxna människor, som dessutom söker folkets förtroende att leda nationen, ens diskuterar så löjligt oviktiga saker som om vi skall ha betyg i årskurs 7 eller 8 får mig att häpna över vilken dålig politisk opposition vi har idag. Det är inte första gången som extrema oväsentligheter tas upp till förslag heller, tänker på Nogger, könskvoterade styrelseledamöter, könsneutrala toaletter och butler i T-banan och clowner på ålderdomshem, vi lever uppenbarligen i Absurdistan.
Är också politisk ny till konservatismen som jag finner så oerhört intressant, en naturlig politik för människan skulle jag vilja uttrycka det som. Sedan finns det många olika strömningar alla med sina särskilda betydelser. Konservatism är dock inte lika enkel att definiera som liberalism och socialism.
Vet inte om du läst något om Oskorei (Odins Jägare)? Där finns hur mycket bra saker som helst. Det finns så mycket intressant historia som man kommer i kontakt med när man läser om konservatismen.
Well, trevlig blogg, gillar vad du skriver och ser fram mot att läsa mer av dig.
Är själv
Kan inte hålla med dig mer. Politiken är fördummad bortom alla rimliga gränser. På sin höjd bemöter politikerna symptomen, men att gå djupare än så ter sig omöjligt. Det blir än tydligare under upptakten till valet då det enda man möts av är skrattretande reklam likt ”Alla ungdomar har rätt till jobb”, ”Framtiden börjar i skolan”, ”Ett mänskligare Sverige”, ”Möjligheternas land” etc. Debatterna i TV är snarlika. För låt oss vara ärliga, det är den nivån svensk politik befinner sig vid. Varumärken, klatschiga slogans och värdeladdade ord; ett hån mot väljarnas intellekt.
Konservatismen är en trevlig bekantskap som jag hoppas att du håller fast vid. Du har nog rätt i att den är betydligt diffusare än de andra ideologierna. Jag läser Oskorei då och då. Allt för sällan dock. När det väl blir av brukar det vara väldigt intressant.
”Ett mänskligare Sverige”
Vad betyder det?
Allt och inget. Ett budskap som alla kan hålla med om och projicera sin egen betydelse på, men säger absolut ingenting om politikens konkreta innehåll. Påminner om Obamas ”Hope and Change” kampanj.
Well, det är nog klokt att inte ha allt för stora förhoppningar på nästa regering, det är dock inte bra att politikerna bestämmer hur 47% av vår BNP skall användas, 1950 bestämnde de över 21% av BNP, en betydligt rimligare siffra.
Ja. Frågorna som ställs utgår från hur man kan förbättra det nuvarande samhällsbygget, en pågående kollaps, och ifrågasätter aldrig det grundläggande fundamentet trots att det moderna samhället saknar både identitet och kultur. Det medför att utveckling numera är synonymt med dekadens.
Ja, en mindre stat är steg 1.
”…ifrågasätter aldrig det grundläggande fundamentet trots att det moderna samhället saknar både identitet och kultur.”
Skulle vara intressant om du kunde du utveckla lite mer vad du menar här?
Gärna. Jag syftar på de eviga framstegens myt. Idag lever vi som slavar under progressivismens idéer. Vi tror att samhället kontinuerligt utvecklas framåt, och framåt förväxlar vi med ”till det bättre”. En del av det synsättet innebär att vi alltid är beredd att ompröva och förkasta; ett beteende som till slut leder till en försakning av etablerade normer och den befintliga kulturen. Svenskar saknar en tydlig identitet och det tror jag har förödande konsekvenser för våra unga som behöver sunda och auktoritära förebilder som hjälper att forma dem till bra människor.
Jag tror alltså att det mest grundläggande problemet handlar om kultur, identitet och gemenskap. Betyg i 6:an eller 7:an kommer någonstans på 140:ionde plats.